Olympiska spelens betydelse för antikens Grekland

olympic-games-in-ancient-greeceOlympiska spelen under antikens Grekland hölls främst i staden Olympia eftersom det hade en viktig betydelse för de grekiska gudarna. Det hade främst en viktig betydelse för guden Zeus då det enligt mytologin var en av ställena där han oftast var. Staden Olympia hade av den anledningen en symbol av att vara en festplats och orakel. Zeus-templet byggdes av den anledningen i den staden. Det byggdes för att hedra guden Zeus och förutom detta gjordes olika statyer och verk för att hedra gudarna. Med andra ord hade Olympia en religiös samlingsplats för hela Greklands befolkning. Olympia blev också uppsatt på Unescos världsarvslista år 1988.

Förutom en tävling var de olympiska spelen också en religiös festivalen. Förutom guden Zeus hedrades fler gudar och en del religiösa ritualer förekom. Bland de ritualerna offrades 100 oxar till guden Zeus. I samband med ritualerna dyrkades gudarna i Parthenon som är ett religiöst tempel och som byggdes i vishet och klokhets gudinnan, Athenas ära. Gudarna dyrkades också i andra tempel som bland annat templet som bygges av arkitekten Libon. Templet byggdes på en bergstopp och ansågs vara en av de största doriska templen i Grekland. Skulptören Phidias gjorde också en staty i gudarnas ära. Den placerades i templens tron och var cirka 13 meter lång. Skulpturen gjordes dessutom av guld och elfenben. Statyn fick också en betydelse som en av de sju underverken från antiken.

Konst, politik och religion var av stor vikt för de olympiska spelen under antiken. Det handlade för det mesta om att man “visar sig” och skrämmer sina rivaler. De olika städerna ville visa att de var starkare än sina rivaler genom att visa sina finaste konstverk och bästa idrottsmän. När det gäller konsten närvarade flera författare, poeter, konstnärer och filosofer för att dela sina verk. Poeterna läste till exempel sin dikter och konstnärerna visade sina senaste verk.